KEXEL

Numéro

427

Prénom

Olof

Naissance

1748

Décès

1796

1. État-civil

Olof Kexél naquit le 28 novembre 1748 à Kalmar (Suède) du pasteur Petrus Kiexhelius et de sa femme Sara Swebilia. Il mourut célibataire à Stockholm le 4 mars 1796.

2. Formation

Après des études dans sa ville natale, K. fut inscrit à l'Université d'Upsal, le 12 août 1761. Il y passa sept ans à la Faculté de Droit.

3. Carrière

Un goût prononcé pour les lettres fit de K. un des fondateurs de la société littéraire Apollini Sacra en 1767. Le 13 mai 1768, il fut admis comme auditeur-stagiaire au Conseil supérieur du Commerce. Il passa les années 1771-1773 à l'étranger. En 1773, il fut nommé ordonnateur, puis secrétaire de l'Opéra de Stockholm. Il fonda la société Par Bricole en 1779. A partir de 1795, il remplit la fonction de secrétaire adjoint de la direction de la Loterie royale.

4. Situation de fortune

K. semble avoir été pauvre toute sa vie. Son séjour à l'étranger (1771-1773) est l'effet d'une fuite causée par des dettes qu'il avait contractées en collaborant dans une entreprise aventureuse d'imprimerie. Malgré les fonctions qu'il remplit après son retour, et en dépit des efforts littéraires et journalistiques qu'il fit pour améliorer son économie, ses affaires restèrent embrouillées, et plus d'une fois il fut emprisonné comme débiteur insolvable.

5. Opinions

Politiquement K. se rangeait du côté des Chapeaux, l'un des deux partis qui par leur rivalité haineuse et leurs luttes acharnées dominaient la scène politique suédoise de l'époque tout en cherchant le soutien de puissances étrangères. Pendant son séjour forcé à l'étranger, dont on ne sait presque rien sinon qu'il se rendit d'abord au Portugal, puis en Angleterre, K. aura noué des relations avec des hommes politiques en place.

Liberté de pensée, esprit vif et critique, bonne humeur et goût de la plaisanterie furent probablement à l'origine de divers écrits qui attirèrent à K. des poursuites judiciaires : il y aurait exprimé du mépris pour le clergé, raillé la Bible et les saints sacrements ou voulu diffamer les Bonnets, le parti rival des Chapeaux.

6. Activités journalistiques

K. publia en 1768 un hebdomadaire politique, Hatten (Le Chapeau), qui cessa de paraître après la 11e livraison. En 1769, il édita, avec J.G. Halldin (voir ce nom), un périodique rédigé en français, intitulé Variétés littéraires et politiques (D.P.1 1259). En 1779 et de 1781 jusqu'en 1789, il rédigea un almanach théâtral, qui parut d'abord sous le titre suédois Kongl. svenska theaterns almanach mais à partir de 1787 sous celui de Theatre-almanach. En coopération avec Carl Michael Bellman, K. publia anonymement en 1781 huit numéros d'un périodique intitulé Hvad behagas? (Plaît-il?). Il collabora aussi (1779-1780) à Stockholms Posten.

7. Publications diverses

Ouvrages imprimés : Prästmanna öde i Sverige, Stockholm, 1768, in-4°, 23 p. (anon. ; attribution : A. af Botin?). – «Ödmjuk förklaring uppǻ herr advocat Zelléns ämbets memorial» dans Rättegǻngshandlingar angǻende skriften Prestmanna öde i Sverige, éd. par M. Orrelius, Upsal, 1769, in-4°, p. 19-24. – Momi promotion, uti samtal pǻ vers, emellan Momus och Apollo, om auctorn til brefvet, kallad : Märkvärdigt nytt, Stockholm, 1769, in-4°, [8] p. (anon.). – Bref til en utlänning, om mössornas ursprung och upförande in til närvarande tid, Skrifven 1765, Och fortsatt til närvarande tid, Stockholm, 1769, in-4°, 16 p. (anon. ; attribution : E. Stenius?), 2e, 3e éd., 1769. – Ǻhrestod för herr Daniel Helsingius Krögerska ärones försvarare pǻ Lilljeholmen, Stockholm, 1769 [1] p. (anon.). – Dissertatio historico-politico-oeconomico-moralis om en mössa. Som med de välartade Politiska facultetens samtycke och under den högädle och vidtberömde professorerns Jeronymi Pileastri inseende, allmänhetens ompröfvande underställes af Christianus Wurmius, antiquarius. 1665. Nu pǻ fleras enständiga begäran öfversatt, af Cajus Furius Naso ; astrolog, judiciar. & chiromant. studiosus, Stockholm, 1769, in-4°, 20 p. (pseud.). – Sterbhus-kammereraren Mulpus, eller Caffe-huset i Stora kyrko-brinken. Comedie uti en act, Stockholm, 1776, in-4°, 44 p. (d'après J.B. Rousseau, Le caffé ; anon. ; d'abord attribué à C.I. Hallman). – Originalerne. Öfversättning ifrǻn platt-tyskan, af en rǻdman i Telje, Stockholm, 1776, 30 p. (anon.). – Mina tidsfördrif pǻ gällstufvan (III : gäld-stufvan), I-III, Stockholm, 1776, 1777 ; 120, 114, 112 p. (anon.) ; nouvelle éd. : Mina [...] gäldstugan, Stockholm, 1798, 352 p. (signée). – Förklaringar afgifne til höglofl. Kongl. öfre borg-rätten, uti processen rörande Mina tidsfördrif pǻ gillstufvan, af författaren til berörde skrifter, Stockholm, 1777, 22, [23] p. ; autre éd. s.l.n.d., 39 p. ; se trouve aussi dans Kongl. öfre borg-rättens handlingar och protokoller, uti saken emellan [...] Johan Plantin och [...] O. Kexél, rörande [...] Mine tidsfördrif pǻ gillstugan, Stockholm, 1777, p. 5-14, 18-23. – Mina tids-fördrif pǻ hög-vakten, Stockholm, 1780-1781, 190 p., (anon.) ; 2e éd. s.d., 174 p., 3e éd., 1800. – Bacchi hand-bibliotheque, eller Nya tidsfördrif pǻ gäldstufvan, I-IV, Helsingoer et Stockholm, 1784-1786 (anon. ; contient des contributions de C.M. Bellman et d'autres). – Folke Birgersson til Ringstad, opera comique i tre acter. Upförd första gǻngen pǻ Nya kongl. theatren den 28 Januarii 1793, Stockholm, 1793, in-4°, 67 p. (d'après J.M. Boutet de Monvel, Raoul, sire de Créqui ; anon.). – Capitain Puff, eller Storprataren. Comedie i en act. Upförd pǻ Svenska dramatiska theatern första gǻngen den 15 december, 1789, Stockholm, 1799, 66 p. (d'après L. de Boissy, Le Babillard ; anon.) ; 2e éd. : Kaptén Puff eller Storprataren. Komedi, 1811, 57 p. ; 3e éd. : Capten Puff..., 1814, 44 p. ; nouvelle éd. Stockholm, 1900, 35 p. (dans la série «För skola och hem. Svensk bokskatt», 3). – Et roligt ecktenskaps-förbund emellan cajutvaktaren Jan von Torsten, och jungfru Rosina Muskat, Stockholm, 1801, [4] p. (anon.). – Skrifter. Samlade af P.A. Sondén, I-II, Stockholm, 1837 [-38], 468, 177 p. – Samlade skrifter (éd. P. Hanselli), I-II, Upsal, 1852, 276 [286], 272 p. – «Bref [...] till bröder consistoriales, att lǻta sig föreläsas i allmän orden», Handlingar ur Sällskapet P. Bs arkiv, éd. par O.F. af Wannqvist, Stockholm, 1855. – «Tal till öppnande av parentations-akten öfver [...] J.J. Schildt, hǻllet den 19 Martii 1784», ibid.

Traductions : (de A.L. Thomas), Äreminne, öfver herr Henric Frans Daguesseau, canceller af Frankrike, Stockholm, 1768, 44 p. (anon.). – (de C.F. Scheffer), Anmärkningar, stälde i bref til författaren af Granskningarna, trad. anonyme imprimée parallèlement à Observations en forme de lettre adressée à l'auteur des Remarques sur un écrit intitulé : Lettre d'un Suédois à Londres & C.(de C.F. Scheffer), Stockholm, 1769. – (de S.R.N. Chamfort) Slafhandlaren i Smirna. Comedie uti en act, författad af herr De Champfort, och upförd pǻ Kongl. fransyska theatern i Paris, för första gǻngen d. 26 jan. 1774, Stockholm, 1774, 48 p. – (de B. Imbert) Zamaleski. Historisk berättelse. Dedicerad til sällskapet Par Bricole. Öfversättning frǻn flere sprǻk, Stockholm, 1781, 56 p.

8. Bibliographie

Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm, 1975-1977, t. XXI, p. 76-80. – Sylwan O., Svenska pressens historia till statshvälfningen 1772, Lund, Gleerupska Universitets-bokhandeln, 1896, p. 455, 461, 462. – Ek S., Skämtare och allvarsmän i Stockholms Postens första ǻrgǻngar, Malmö, Gleerups, 1952, p. 36, 70-110.

Auteurs